Det sägs att Luciafirandet har sina rötter i den katolska traditionen, med helgonet Lucia som centralfigur. Lucia föddes under det fjärde århundradet i Syrakusa, på Sicilien. Hon var känd för sin fromhet och sitt arbete med att hjälpa de fattiga och behövande. Enligt legenden bar hon ett ljuskrona på huvudet för att kunna ha båda händerna fria att hjälpa de nödställda. Denna symbolik med ljus och hjälpsamhet har kommit att prägla Luciafirandet i Sverige.

Det var emellertid först på 1700-talet som Luciafirandet började få fotfäste i Sverige. Vid den tiden hade traditionen kommit till Sverige via tyska och nederländska inflytanden. De första Luciakörerna bestod ofta av barn och ungdomar som klädde sig i vitt och bar ljus i händerna. Deras sånger och framträdanden var en enkel men vacker hyllning till det ljus som Lucia representerade.

Under 1800-talet började Luciafirandet sprida sig till skolor och kyrkor runt om i Sverige. Det blev allt vanligare att en ung flicka valdes till att representera Lucia, och hon bar med sig ljuset i form av en ljuskrona på huvudet. Luciafirandet var då fortfarande en beskedlig och traditionell tillställning.

Det var först under 1900-talet som Luciafirandet började utvecklas till den form vi känner det som idag. I början av 1900-talet började Lucia tåga in i hemmen och arbetsplatserna, och firandet blev mer folkligt. Det var under den här perioden som den traditionella Luciasången, "Sankta Lucia," började sjungas som en del av firandet.

Under andra världskriget fick Luciafirandet en särskild betydelse som symbol för hopp och ljus i en mörk tid. Det var också då Lucia började tåga i svenska skolor, något som sedan kom att bli en viktig del av traditionen.

Idag är Luciafirandet i Sverige en av de mest älskade och firade traditionerna. Den 13 december varje år tågar unga flickor och ibland förvisso även pojkar, klädda i vita kläder och med ljuskronor på huvudet, in i skolor, arbetsplatser och offentliga platser. De sjunger Luciasången och bjuder på saffransbullar och pepparkakor.

Luciafirandet har också blivit en viktig del av den svenska kulturen och identiteten. Det symboliserar hopp, ljus och gemenskap mitt i den mörka vinterperioden. Det är en tid då människor samlas för att dela en stund av värme och gemenskap.

Så, från sina katolska rötter till dagens folkliga tradition, har Luciafirandet i Sverige utvecklats och blivit en viktig del av vår kultur. Den bär med sig historien om en ung flicka som bar ljuset och hjälpte de behövande, och den påminner oss om betydelsen av att sprida ljus och värme i våra liv, särskilt när mörkret är som djupast. Det är en tradition som vi håller kärt och som vi fortsätter att fira med glädje och hjärta.


Text: Joe Formgren
Foto: P-E Jäderberg

Artikeln publicerad i samarbete med https://seniorporten.se