Nöjes Krönika
20/9, 2008 kl. 23:59Jag är en gråtmild stackare. Jag fäller lätt en tår till bombastiska musikstycken och alltför ofta till filmer med kärlekstema.
Detta kan ju även ha någonting med min ålder att göra. Att man som gammal gubbe (i vissa tonåringars ögon) är mottaglig för vilken skit som helst. Men jag står på mig. Ingenting ska få stoppa mig för en framtida snyfthistoria. Vare sig det är i biosalongen eller i hemmets lugna vrå framför tv-apparaten. Om de knarrande fiolerna och bombastiska trummorna gör mig till en gråtmild stackare en gång till innan det är dags att köpa keps, hålfotsinlägg och rollator, tja, då bjuder jag på det.
För övrigt:
* Är jag så taggad inför höstens stora filmpremiär Hellboy II The Golden Army, så hälften av min entusiasm vore nog.
* Kommer jag att lyssna på Kleerups fantastiska album hela långa hösten och vintern.
* Tycker jag att ni ska gå och kika på Håkan Hellström på konserthuset den 30 okt. Det ska bli intressant att se Håkan inför en sittandes publik med sina heta låtar och sitt enorma publikfrieri. Efter fem minuter tror jag halva Gevalia salen står upp och klappar med i "Kom igen Lena". Vad skulle dom annars göra?
* Fick vi någon sommarhit i år? Kom tillbaka Balsam Boys. Allt är förlåtet.
* Tänker jag ladda upp med en massa skräckfilmer till årets upplaga av Halloween. Tre korta tips: Creep, The Descent och The Ruins. Filmer som till och med fick mig att leta efter närmaste kudde att gömma ögonen i.
Christian Stjernström
Denna artikel är publicerad på Nöjesmagasinet via SvenskPress.se.
Se villkor här »
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat denna artikel, du kan bli den första!