Du heter James. James Bond. Jobbar som spion för den brittiska underrättelsetjänsten. Det är 60 tal. Du befinner dig på uppdrag i Paris. I den glamorösa världen. Du rör dig bland ädelstenar, designade kläder av de hetaste modeskaparna och cocktailglas med de mest välsmakande drinkarna. Du är van att röra dig i såna miljöer. Känner dig bekväm. Och smälter lätt in.

Just denna kväll anländer du till en takterrass i den tuffaste bilen. Du njuter av den ljumma kvällsbrisen när du går uppför trapporna i din perfekt skurna smoking och de nyputsade spegelblanka skorna. Stället är packat med folk. Allt från stenrika oligarker till presidenter och serveringspersonal. Du är där för att hämta ett kuvert. Och helst ska du synas så lite som möjligt. Du tittar på klockan. En Rolex förstås. Du är tidig. Så du bestämmer dig för att försiktigt gå ett varv runt den smakfullt inredda och gigantiska terrassen. Du undviker ögonkontakt med övriga gäster. Istället tittar du ut över den franska huvudstadens skyline. Det är vackert och du ler för dig själv. Då sjunker sorlet plötsligt och du vänder din uppmärksamhet med scenen, där bandet precis börjar spela. Och redan efter några sekunder är du fast. Förhäxad. Paralyserad.

Du frågar närmaste gäst vad sångerskan heter och får svaret: ”Stacey Kent”.

Ja, det där var alltså en helt och hållet hittepåinledning som var ett försök att beskriva hur Stacey Kent låter. För den redan invigde hade det förstås räckt att skriva hennes namn, men har du aldrig hört talas om henne tidigare så hoppas jag att ovanstående tydliggjorde det hela.

Hon är som en blandning mellan Norah Jones och Francoise Hardy. Ibland sjunger hon på franska och ibland på engelska. Hela tiden i ett svalt och lyxigt ljudlandskap i jazzens mest behagliga och lättlyssnade värld. Och ja, det ligger ett skimmer av flärd över hela anslaget och genomförandet och musiken skulle passa perfekt in i vilken James Bond-film som helst.

Stacey föddes i New Jersey för ganska precis femtio år sedan. I början av 90-talet flyttade hon till London för att studera och där blev hon kvar. Debutplattan släpptes 1997 och sedan dess har hon släppt en strid ström av album. I princip en platta per år sedan den första. Vissa år har det till och med blivit två album. 2007 inledde hon ett textsamarbete med Kazuo Ishiguro, som förra året fick Nobelpriset i litteratur. Bara en sån sak liksom.

Ord som stil, klass och perfektion känns självklarara när man pratar om Stacey Kent.

Och för att knyta tillbaka till inledningen på den här texten:
- James. James Bond.
- Stacey. Stacey Kent.
- Jag tyckte mycket om din konsert.
- Tack.
- Du låter som oliven i en riktigt välgjord Dry Martini.
- …

Välkommen till Gävle Konserthus den 23 oktober. Biljetter köper du via ticketmaster.se eller i Gävle Konserthus biljettkassa

Lyssna på Stacey Kent:http://www.gavlekonserthus.se/konserter/stacey-kent/