– Se mångfalden! Det är deras historia vi ska berätta, säger regissören och manusförfattaren Cecilia Olsson. Hon pekar mot övre våningen av den två våningar tänkta scenen och tillägger:

– Tänk dig ett cigarrtungt kontor däruppe, med kostymklädda herrar som diskuterar, och tänk dig spiraltrappan som en spelplats för ogifta kvinnor där vi skapar en Romeo-och-Julia-feeling!

Lokalen är karg och kall denna novemberdag. Men scenografen Sophie Knapp fångar Cecilias tankar och målar upp en bild av kontraster mellan detta hårda, industritunga, och en scen i två våningar med tunna, skira tyger som bildar olika rum.

– Tänk dig linor med tvätt som ger liv åt karaktärerna! Och tunt tyg som formar en stuga. Siluetter som rör sig. Lin som växer. Och smink…

– Som förstärker tröttheten i kvinnornas slit! fyller Cecilia i.

– Och rytmisk musik som levandegör maskinerna! tillägger producenten Ulrika Beijer.

Kristoffer Sundman, ansvarig för musikerna, testar att slå på stålrören i den övre scendelen.

– Kanske de går att använda som slagverk!

De skapar inre bilder av en linspinneriproduktion som utvecklas och växer, med maskiner som dunkar rytmiskt, och projektioner som förstärker känslan av att förflytta sig framåt i tiden. Från en lokal längre bort hörs – passande nog! – dunkande ljud, för här pågår fortfarande produktion, även om det är i betydligt mindre omfattning. Det är nuvarande ägaren Margareta Larsson som gör trådprovskort i vackra färger tillsammans med hennes man Lars-Börje Larsson.

Margareta berättar att hennes mormor Bricken Hedlund finns med på det gamla fotografiet. Hon står längst bak, den andra kvinnan från vänster.

– Mormor kom från Nansta och började jobba här 1916 då hon var 21 år. Det var då först hon blev någonting. Hon fick sin identitet. Med egen lön, lägenhet och arbetstider. Hon blev kvar här i 42 år.

Kanske kommer hon att vara en av karaktärerna i Forsablått. Men framför allt kommer mycket att kretsa kring Karin, en flicka som började som springsjas i fabriken, som observerade och ifrågasatte kvinnornas sjaskiga arbetsförhållanden, usla rättigheter och löner. Så småningom avancerade hon till att företräda kvinnorna i fackliga förhandlingar i Stockholm.

Några roller som är klara och tillsatta är disponent Axel Leman som ska spelas av Östen Eriksson och hans hustru Freja som ska spelas av Anki Thorell. Båda dessa fanns med i ensemblen i vårens musikteaterproduktion 1721.

Över 4000 människor kommer att kunna se Forsablått i någon eller några av de tjugo föreställningar som planeras. Av dessa är fem skolföreställningar och femton för allmänheten. Inom kort kommer man att kunna köpa presentkort att ge bort i julklapp. I februari släpps biljetterna. Premiären äger rum 19 maj 2016.

Läs mer om projektet på http://scenplatshudiksvall.se/

Text och bild: Anna-Karin Widehammar